Ensamma söndag.

Söndag är en ganska ensam dag. Den är inte riktigt som de andra dagarna. Visserligen är den tillsammans med lördag i helgen, men den känns på något sätt ändå som en väldigt ensam ensam dag. Fast jag tycker inte att den ska vara ledsen för det, det är ju ganska trevligt att vara ensam. Söndag är förutom i sig själv som dag också en ganska ensam dag. Den är lugn och skön och man kan liksom vara ensam utan att det gör något på en söndag. En bra dag att vara ensam på helt enkelt. Idag traskade jag t.ex. ensam till jobbet för att kunna jobba i lugn och ro, helt ensam. Den bästa fördelen med att vara ensam på jobbet (förutom det uppenbara faktum att man är ensam) är att man kan sjunga hur högt som helst utan att någon annan behöver lida. Mina kollegor brukar ibland klaga på att jag sjunger så man hör när alla sitter och jobbar. De klagar mest när jag sitter och sjunger julsånger i april, vilket de tycker är knäppt. Det tycker jag är lite knäppt. Julsånger är ju alltid nice! Speciellt när man inte hört de på länge. Knäppt alltså. Men jag gick i varje fall miste om min ensamma stund på jobbet för Calle var också där. Det var ju lite tråkigt. Att jag inte fick vara ensam alltså. Men det är sånt som händer ibland. Livet verkar tyvärr inte vara gjort för att man ska kunna vara ensam hela tiden. För att man ska kunna vara det hela tiden får man typ bo i en stuga ensam i skogen och leva som eremit. Synd det. Eller kanske inte. Nu börjar jag bli flummig. Dags att lägga av. God natt världen.